Helena Westermarck, TRE KONSTNÄRINNOR (1937/2023)

”Levande, verkliga, helt fyllda av sina stora livsintressen stiga de tre konstnärinnorna fram. De voro alla entusiastiska arbetare i konstnärernas skara egenartade, temperamentsfulla, var och en på sitt särskilda sätt. Vi har allt skäl att vara författarinnan tacksamma, för allt det hon skrivit och berättat om i sin bok.”
Tammerfors Aftonblad (3/ii/1938)


När denna bok utkom i hösten 1937 var alla tre huvudpersoner döda och författaren fyllde 80 år -- och avled själv nästa vår. Tre konstnärinnor berättar om Fanny Churberg (1845--1892), Maria Wiik (1853--1928) och Sigrid af Forselles (1860--1935). Det handlar om en essäsamling med flera texter som redan publicerade i Finsk Tidskrift. Som det stod i Svenska Pressens recension (18/xii/1937), baserar boken ”på en så vitt möjligt omfattande bekantskap med” tre personers ”verke och därjämte dels på brev och anteckningar som de själva nedskrivit, dels på muntliga och skriftliga uppgifter av” andra ”som känt dem eller stått dem nära”. Enligt kritiken vittnar skildringar om två yngre kvinnor av ”en intim förståelse”, medan Churbergs fall får en mer distanserad behandling. Så blir Wiiks utveckling ”rätt väl belyst”, sektionen om henne ”helast och fylligast”, när teckningen om af Forselles är en ”varmt hållen konturbild”. Hela boken med sin egenskap av en ”materialsamling” kan ändå sägs vara ”skriven av en omdömesgill och erfaren målarinna”.

Boken ”har det liv och den smidighet i framställningen, som är dem om förhållandena intimt förtrogna intelligenta skildrarens och uppbäres av en sympatisk önskan att från glömskan rädda trenne konstnärinnors rent mänskliga personligheter”, formulerade i sin tur Hufvudstadsbladet (22/xii/1937). Man får ”intressanta glimtar ur deras samtids kulturliv”, tillade Vasabladet (23/xii/1937).

Westermarck (1857--1938) ”förtjänar att bli ihågkommen både som konstnär och författare och som en pionjär inom konsten i Finland”. Så skrev Riitta Konttinen i 2009. Därför, men också med tanke på hennes prestationer som kvinnosakskvinna (likaväl betonade av Konttinen), har ntamo publicerat igen hennes roman Vägvisare (1922/ntamo 2017) och memoarer Mina levnadsminnen (1941/ntamo 2020) och ger nu ut samtidigt både Mathilda Rotkirch (1926) och Tre konstnärinnor (1934).


Litteratur
Julia Dahlberg, Konstnär, kvinna, medborgare. Helena Westermarck och den finska bildningskulturen i det moderna genombrottens tid 1880--1910. Finska Vetenskaps-Societeten, Helsingfors 2018.
Riitta Konttinen, Mathilda Rotkirch (1813--1842). Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden. SLS/Atlantis, Helsingfors 2009.
Riitta Konttinen, Helena Westermarck (1857--1938). Biografiskt lexikon för Finland 2. Ryska tiden. SLS/Atlantis, Helsingfors 2009.
Riitta Konttinen, Helena Westermarck (1857--1938). Suomen kansallisbiografia 10. Toim. Matti Klinge ym. SKS, Helsinki 2007.
Arne Toftegaard Pedersen, Helena Westermarck. Intellektets idoga arbete. SFV, Helsingfors 2016.